Jag känner mig lättare

10260 g lättare rättare sagt. 

Felix har för första gången i hans sex-månader gamla liv somnat utan ett bröst i munnen eller vaggandes i min famn.

Jag blev så trött, in i själen trött, på att agera napp åt honom.

 När han sitter hos Johan gallskriker han. Försöker vi att stoppa in en napp i hans lilla mun, spottar han ut den imponerande långt. 

Då jag har svårt för att låta honom skrika har vi inte kunnat använda oss av några sömn- metoder. Och det är väl inte så bra att börja med så här tidigt, när han ammas på natten och då får somna som han vill. 

Men något var vi tvungna att göra. För att jag inte skulle gå under. 

Vi försökte introducera spjälsängen på ett trevligt sätt. Felix fick vara där när han var glad och nöjd, och komma upp så fort han blev missnöjd. Så att han skulle förknippa sängen med ett trevligt ställe. Allt enligt tipsen från Bvc Barbro. 

Felix genomskådade oss fort, visst kan han sitta i sängen och mysa lite. Men från det till att somna där är ett allt för stort steg. Och som vi alla vet, 6 månaders bebisar går sällan. 

Ikväll bar jag in babyskyddet och stoppade ner honom där. I bilen har han ju faktiskt somnat i det. 

Till en början skrek han bara. Men efter lite mat och närhet provade jag igen. 

Han somnade!

Sen vaknade han förstås efter tre minuter. 

Men segern är min, nu vet jag att han kan. 

För att söva honom igen vaggade Johan! lite på babyskyddet och nu hör vi små snarkningar därifrån.