God Jul

Och God Fortsättning!

Vi har det härligt här uppe i Järbo. Fantastiskt god mat, fina julkalappar och mysigt sällskap. 

Vi hade tillochmed lite snö på julaftonsmorgonen. Klara åkte pulka, ca 20 meter, innan den hann regna bort. 

Klara tuppar av i sängen av alla fina julklappar. 

Ska vi åka eller stanna?

Vi velade in i det sista. 

Klara har varit lite sjuk med ögoninflammation och feber. Men igår var febern borta och ögat var bättre. Så vi packade alla väskor och laddade för att åka hem till farfar Ulf. 

Men när vi var redo att åka fick Klara akut örsprång. Stackarn hon grät och grät av smärtan. Tillslut somnade hon och sov i två timmar. 

Då var vi inställda på att stanna hemma, om än inte för hela julen men någon dag. Men när Klara vaknade var hon pigga och glad och hade inte ont någonstans. 

Jaha, vad ska vi göra hemma, tänkte vi. Så vi jublade och packade in oss i bilen. 

Vad vi helt hade glömt var Felix. Inte glömt honom hemma eller på parkeringen. Vi hade glömt hur det är att åka bil en längre sträcka med honom. 

I höjd med Rotebro kom han på att det var länge sen han luftade lungorna, det har han gjort nu i drygt en timme med en paus i mitten. 

Inget hjälper, eller jo om vi stannar och tar upp honom, men det är liksom inget alternativ just nu. Vill helst inte behöva spendera kvällen och natten på Dragongate. 

Klara suckar var tredje minut och undrar när vi är framme. 

Snart, bara tjugo minuter kvar... 

Har ni fest eller?

 Är inte varje dag en fest? Kanske inte. Så här ser det ut en vanlig lördagsmorgon hemma hos oss. 

Klara älskar allt som glittrar och glimmar. Felix nya favorit leksak är en ballong. 

Johan och jag är inte riktigt lika kalasiga, vi sitter i morgonrock och dricker vår andra kopp kaffe och funderar på hur vi ska orka hänga med i barnens tempo idag. 

Vilken helg!

Vi har haft en sån härlig helg att det nästan inte är klokt! 

Det började i fredags med Lucia-tåg på förskolan. 

Klara var en underbart fin tomte. Hon sjöng högst och absolut bäst av alla (så klart). 

Det är alltid så stämningsfullt med Luciatåg att jag inte kan hålla mig från att fälla några tårar. Efter sången bjöds det på fika med, av barnen, hembakta lussebullar. De var lite speciella till form och smak. Den bullen jag åt smakade mjöl och vitlök, mums. Men ett känt ordspråk i dessa sammanhang lyder; hellre lite lök i bullen än ett par snoriga kråkor... 

Nu har framtänderna börjat komma fram och visst ser han lite ut som Henrik Dorsin? 

Helgen fortsatte med att jag fyllde år i lördags. Hurra! Jag älskar att fylla år. 

Jag fick sång och paket på sängen. Klara har haft lite svårt att hålla sig från att berätta vad jag skulle få, det var något jag behövde och som jag alltid lånade av Johan. Hm vad kunde det vara... Jo, en mössa. Kul att hon har lagt märke till det och kommit på att de skulle ge mig en. 

Av Johan fick jag ett nytt Pandora-armband med en söt berlock. Det gamla har blivit för stort. 

Dagen fortsatte i ett lugnt tempo. Vi var ute och cyklade till en park. Eller vi och vi, Klara cyklade och jag småsprang med vagnen och Allan. 

Hon har blivit ganska stabil nu när hon cyklar, det är bara starten hon kan behöva lite hjälp med. 

Mamma, pappa och Natalie kom över på eftermiddagen och fikade.  

Det är så konstigt att det inte kommer en hund med de längre. 

Buster blev sjuk och fick somna in för några veckor sen. Så sorgligt. 

På kvällen lagade Johan god mat. Jag bakade julgodis. 

En härlig dag om än lite långsam. Men just nu är det så här jag trivs allra bäst, i hemmet med familjen och små utflykter eller pyssel tillsammans. 

I dag, söndag, var jag och tränade på förmiddagen. Det var utomhusträning i en park i Aspudden med en nybliven PT. Jag har följt hennes blogg ett tag och när hon bjöd in till gruppträning ville jag gärna vara med. Det var kul att få träffa henne på riktigt och att få träna med henne. Hon var bra på att peppa och se till att man hade rätt teknik. 

Hoppas att det blir fler tillfällen. Hennes blogg heter http://blogg.alltforforaldrar.se/missagda/

Johan och barnen var på julmarknad i en park i Solberga. Kul att även Johan tar sig för saker med barnen när de är ensamma. 

Jag fortsatte dagen med att åka och äta lunch med mina tjejkompisar på restaurang Pont i Hägernäs, Täby. Oj, vilken lyx att äta utan barnen, att få sitta ner och äta varm mat. 

På kvällen kom två kollegor över och fikade. Eller kollegor känns inte rätt att säga, vi är vänner. Vi började vår vänskap med att jobba tillsammans. Men nu är det inte jobbet som håller ihop oss längre. 

Vi bjöds på konsert av Klara som sjöng och spelade piano. Mycket stämningsfullt knöt hon ihop den här härliga helgen. 

Inget konstigt alls- Klara sjunger en liten trudelutt hängandes i en klätterställning. 

Mysigt

Det här är det mysigaste Felix vet. Och jag med, även om det kan kännas som att jag sitter fast ibland. 

Vi ammar om det inte framgick av bilden. :)

Det blev inte riktigt som jag tänkt det

På måndagar har Klara simskola i Västertorpshallen. Väldigt roligt tycker hon och vi också för den delen. 

Idag var vi hemma och tog det lugnt på dagen, Felix är förkyld och gnällig. Så istället för att ha en härlig dag med lek i parken och lunch ute, blev det en dag inne. 

Lite lätt uttråkade bestämde vi oss för att Klara skulle cykla och jag springa med Felix i vagnen till simhallen. 

Dit är det ca 2 km. Inte alls så långt, trodde vi.  

Det hela började med att Klara cyklade eller vinglade in i vagnen fem ggr. Som att vagnen hade en egen dragningskraft. Vi blir lite osams. Jag är kanske lite överpedantisk, men vagnen är ju så ny och så fin. Att hålla den fin ett tag till skulle vara kul. 

När Klara fått ordning på vinglet och vi var nästan halvvägs drasar hon i backen och slår sig på kinden och på låret. 

Hon bryter i hop totalt och är redo att kasta cykeln i en buske. Simhallen kunde lika gärna ha legat i Malmö. Dit skulle vi inte komma den närmsta tiden. 

Lille Felix då, han hade det väl härligt i vagnen. 

Inte så värst. Han var övertrött och skrek. 

Vi stod på cykelvägen och hade en stor kris. Klara skrek att hon ville gå hem, Felix skrek och var otröstlig, jag skrek på Johan som denna eftermiddag jobbade lite längre än vanligt och kunde inte komma och rädda oss. 

Sen snöt jag mig, förbannade regnet och frammanade mer tålamod och kraft och på något sätt kom vi till simhallen bara fem minuter sena. 

Klaras lår är lite blått och hakan är lite skrapad. Felix sover äntligen och jag känner mig nöjd över att ha tagit mig genom dagen. 

Äntligen

Den här prylen har jag längtat efter att använda. Och nu äntligen är den invigd här hemma. 

Felix ligger och sover gott i vagnen och jag sitter i soffan och dricker kaffe och slösurfar. Hurra!

Vi använde babywatchen tidigare i somras när vi var i Söderhamn men här hemma har den legat och dammat i en låda. Felix har sovit i ungefär fem minuter själv i vagnen utan att jag har vaggat honom. Men nu, nu sover han en lite längre stund. 

Igår kom den nya vagnen vi köpt från Holland. Vi köpte en Bugaboo Buffalo för ett bra pris. Det var dags för en uppdatering i vagnparken. Brio Go vagnen tyckte jag var bökig att köra och Felix satt inte så bra i den. Så det var bra att vi bytte upp oss. Vi sålde den stora Kronan vagnen oxå. 

Läste runt på nätet och facebook och hittade några webbsidor från Holland som var betrodda och med bra service. 

Vi köpte vagnen från www.babyhuyswebshop.nl. Vi sparade 3500kr mot om vi köpt vagnen här hemma. Leveranstiden var 5 dagar, mycket bra. 

Felix verkar gilla den, han somnade utan gnäll. Vilket betyg!