God Jul

Och God Fortsättning!

Vi har det härligt här uppe i Järbo. Fantastiskt god mat, fina julkalappar och mysigt sällskap. 

Vi hade tillochmed lite snö på julaftonsmorgonen. Klara åkte pulka, ca 20 meter, innan den hann regna bort. 

Klara tuppar av i sängen av alla fina julklappar. 

Ska vi åka eller stanna?

Vi velade in i det sista. 

Klara har varit lite sjuk med ögoninflammation och feber. Men igår var febern borta och ögat var bättre. Så vi packade alla väskor och laddade för att åka hem till farfar Ulf. 

Men när vi var redo att åka fick Klara akut örsprång. Stackarn hon grät och grät av smärtan. Tillslut somnade hon och sov i två timmar. 

Då var vi inställda på att stanna hemma, om än inte för hela julen men någon dag. Men när Klara vaknade var hon pigga och glad och hade inte ont någonstans. 

Jaha, vad ska vi göra hemma, tänkte vi. Så vi jublade och packade in oss i bilen. 

Vad vi helt hade glömt var Felix. Inte glömt honom hemma eller på parkeringen. Vi hade glömt hur det är att åka bil en längre sträcka med honom. 

I höjd med Rotebro kom han på att det var länge sen han luftade lungorna, det har han gjort nu i drygt en timme med en paus i mitten. 

Inget hjälper, eller jo om vi stannar och tar upp honom, men det är liksom inget alternativ just nu. Vill helst inte behöva spendera kvällen och natten på Dragongate. 

Klara suckar var tredje minut och undrar när vi är framme. 

Snart, bara tjugo minuter kvar... 

Har ni fest eller?

 Är inte varje dag en fest? Kanske inte. Så här ser det ut en vanlig lördagsmorgon hemma hos oss. 

Klara älskar allt som glittrar och glimmar. Felix nya favorit leksak är en ballong. 

Johan och jag är inte riktigt lika kalasiga, vi sitter i morgonrock och dricker vår andra kopp kaffe och funderar på hur vi ska orka hänga med i barnens tempo idag. 

Vilken helg!

Vi har haft en sån härlig helg att det nästan inte är klokt! 

Det började i fredags med Lucia-tåg på förskolan. 

Klara var en underbart fin tomte. Hon sjöng högst och absolut bäst av alla (så klart). 

Det är alltid så stämningsfullt med Luciatåg att jag inte kan hålla mig från att fälla några tårar. Efter sången bjöds det på fika med, av barnen, hembakta lussebullar. De var lite speciella till form och smak. Den bullen jag åt smakade mjöl och vitlök, mums. Men ett känt ordspråk i dessa sammanhang lyder; hellre lite lök i bullen än ett par snoriga kråkor... 

Nu har framtänderna börjat komma fram och visst ser han lite ut som Henrik Dorsin? 

Helgen fortsatte med att jag fyllde år i lördags. Hurra! Jag älskar att fylla år. 

Jag fick sång och paket på sängen. Klara har haft lite svårt att hålla sig från att berätta vad jag skulle få, det var något jag behövde och som jag alltid lånade av Johan. Hm vad kunde det vara... Jo, en mössa. Kul att hon har lagt märke till det och kommit på att de skulle ge mig en. 

Av Johan fick jag ett nytt Pandora-armband med en söt berlock. Det gamla har blivit för stort. 

Dagen fortsatte i ett lugnt tempo. Vi var ute och cyklade till en park. Eller vi och vi, Klara cyklade och jag småsprang med vagnen och Allan. 

Hon har blivit ganska stabil nu när hon cyklar, det är bara starten hon kan behöva lite hjälp med. 

Mamma, pappa och Natalie kom över på eftermiddagen och fikade.  

Det är så konstigt att det inte kommer en hund med de längre. 

Buster blev sjuk och fick somna in för några veckor sen. Så sorgligt. 

På kvällen lagade Johan god mat. Jag bakade julgodis. 

En härlig dag om än lite långsam. Men just nu är det så här jag trivs allra bäst, i hemmet med familjen och små utflykter eller pyssel tillsammans. 

I dag, söndag, var jag och tränade på förmiddagen. Det var utomhusträning i en park i Aspudden med en nybliven PT. Jag har följt hennes blogg ett tag och när hon bjöd in till gruppträning ville jag gärna vara med. Det var kul att få träffa henne på riktigt och att få träna med henne. Hon var bra på att peppa och se till att man hade rätt teknik. 

Hoppas att det blir fler tillfällen. Hennes blogg heter http://blogg.alltforforaldrar.se/missagda/

Johan och barnen var på julmarknad i en park i Solberga. Kul att även Johan tar sig för saker med barnen när de är ensamma. 

Jag fortsatte dagen med att åka och äta lunch med mina tjejkompisar på restaurang Pont i Hägernäs, Täby. Oj, vilken lyx att äta utan barnen, att få sitta ner och äta varm mat. 

På kvällen kom två kollegor över och fikade. Eller kollegor känns inte rätt att säga, vi är vänner. Vi började vår vänskap med att jobba tillsammans. Men nu är det inte jobbet som håller ihop oss längre. 

Vi bjöds på konsert av Klara som sjöng och spelade piano. Mycket stämningsfullt knöt hon ihop den här härliga helgen. 

Inget konstigt alls- Klara sjunger en liten trudelutt hängandes i en klätterställning. 

Mysigt

Det här är det mysigaste Felix vet. Och jag med, även om det kan kännas som att jag sitter fast ibland. 

Vi ammar om det inte framgick av bilden. :)

Det blev inte riktigt som jag tänkt det

På måndagar har Klara simskola i Västertorpshallen. Väldigt roligt tycker hon och vi också för den delen. 

Idag var vi hemma och tog det lugnt på dagen, Felix är förkyld och gnällig. Så istället för att ha en härlig dag med lek i parken och lunch ute, blev det en dag inne. 

Lite lätt uttråkade bestämde vi oss för att Klara skulle cykla och jag springa med Felix i vagnen till simhallen. 

Dit är det ca 2 km. Inte alls så långt, trodde vi.  

Det hela började med att Klara cyklade eller vinglade in i vagnen fem ggr. Som att vagnen hade en egen dragningskraft. Vi blir lite osams. Jag är kanske lite överpedantisk, men vagnen är ju så ny och så fin. Att hålla den fin ett tag till skulle vara kul. 

När Klara fått ordning på vinglet och vi var nästan halvvägs drasar hon i backen och slår sig på kinden och på låret. 

Hon bryter i hop totalt och är redo att kasta cykeln i en buske. Simhallen kunde lika gärna ha legat i Malmö. Dit skulle vi inte komma den närmsta tiden. 

Lille Felix då, han hade det väl härligt i vagnen. 

Inte så värst. Han var övertrött och skrek. 

Vi stod på cykelvägen och hade en stor kris. Klara skrek att hon ville gå hem, Felix skrek och var otröstlig, jag skrek på Johan som denna eftermiddag jobbade lite längre än vanligt och kunde inte komma och rädda oss. 

Sen snöt jag mig, förbannade regnet och frammanade mer tålamod och kraft och på något sätt kom vi till simhallen bara fem minuter sena. 

Klaras lår är lite blått och hakan är lite skrapad. Felix sover äntligen och jag känner mig nöjd över att ha tagit mig genom dagen. 

Äntligen

Den här prylen har jag längtat efter att använda. Och nu äntligen är den invigd här hemma. 

Felix ligger och sover gott i vagnen och jag sitter i soffan och dricker kaffe och slösurfar. Hurra!

Vi använde babywatchen tidigare i somras när vi var i Söderhamn men här hemma har den legat och dammat i en låda. Felix har sovit i ungefär fem minuter själv i vagnen utan att jag har vaggat honom. Men nu, nu sover han en lite längre stund. 

Igår kom den nya vagnen vi köpt från Holland. Vi köpte en Bugaboo Buffalo för ett bra pris. Det var dags för en uppdatering i vagnparken. Brio Go vagnen tyckte jag var bökig att köra och Felix satt inte så bra i den. Så det var bra att vi bytte upp oss. Vi sålde den stora Kronan vagnen oxå. 

Läste runt på nätet och facebook och hittade några webbsidor från Holland som var betrodda och med bra service. 

Vi köpte vagnen från www.babyhuyswebshop.nl. Vi sparade 3500kr mot om vi köpt vagnen här hemma. Leveranstiden var 5 dagar, mycket bra. 

Felix verkar gilla den, han somnade utan gnäll. Vilket betyg! 

8 månader

Hurra! 

Här hemma tar vi alla chanser vi kan för att fira lite. Idag fyllde Felix åtta månader. 

Hipp hipp hurra!

Det firade vi med att träffa några barn och mammor från föräldragruppen på fika och lek. 

Det är så roligt nu när Felix också får lite utbyte av att träffa andra barn. Nästa vecka ska vi åka till öppna förskolan i Älvsjö. 

På eftermiddagen var vi en sväng i Liljeholmsgallerian. 

Sen kom dagens höjdpunkt: hämta Klara på förskolan. Felix skiner alltid upp som en sol när han ser sin älskade storasyster. Det finns inte någon eller något som kan få honom att skratta, le och prata lika mycket som hon. 

På kvällen åt vi lite extra gott snacks för att fira vår stora kille. 

Han fick så klart inget, men var glad ändå. 

Fredagsmys förresten. Tänk vad det har slagit igenom. Det har ju verkligen blivit ett begrepp. Ingen fredag känns komplett utan fredagsmys. 

Min favorit är såklart fredagsfys före fredagsmys. 

Nu har vi bara tacomiddag kvar för att bli den svennigaste familjen på gatan. Nej, just det, villan var det ju... 

Den suktar vi efter när vi intar vårt fredagsmys. 

Regn och rusk

I morse var tog det emot att gå ut och gå till förskolan med Klara. Det regnade och blåste kallt och jäkligt. 

Allan huttrade och hoppade över vattenpölarna. Klara gnällde över att få regn i ansiktet. Felix var den enda som var nöjd, inbäddad och skyddad i vagnen. 

Jag hämtade ut ett paket på Coop som var extra efterlängtat. En handtagsmuff till vagnen. 

Haha. Det ser lite fånigt ut. Men det är så skönt! Som att krypa ihop och mysa med en fluffig kanin i soffan. 

Nu sitter jag på Kafé Hitom och äter en god lunch när Felix sover i vagnen utanför. 

Jag har varit förkyld i snart en vecka och förkylningen visar inga tecken på att gå över. Har inte tränat på länge. Det kryper lite i kroppen av rastlöshet

Men jag vill absolut inte börja träna för tidigt. 

Det känns lite surt att inte kunna träna. Jag kände mig i så bra form innan jag blev sjuk. 

Men något bra denna ofrivilliga viloperiod har gett är att Felix har fått en mer regelbunden vardag, med mat och sömn.  Han sover nu tre gånger per dag och ofta mer än en timme åt gången. Den nya vagnen är populär, annars sover han gärna i bärselet på ryggen. 

Det har ju inneburit att maten också blir mer regelbunden. Inte för att han äter mer, men han har ju också varit förkyld så det är ju inte så konstigt. 

Mer sömn ger en gladare bebis! 

Igår var vi på Bvc och mätte och vägde. 10,6 kg är nya vikten. Inte så mycket ökning sen sist. Men det gör inte så mycket enligt Barbro. Man får plana ut lite i vikten när man har varit sjuk. 

En liten önskan

Eller en lång önskelista...

Det är snart jul. Härligt! 

Men vi måste prata om det här med julklappar. 

Vi kan väl enas om att inte köpa så många julklappar i år. Det brukar vi alltid säga men ändå sitter vi där med berg av papper och saker upp till knäna. 

Det skulle vara skönt att dra ner lite på köphysterin och lägga fokus på genomtänkta klappar istället. 

Klara har så väldigt mycket leksaker och trots att vi har rensat och gett bort massor, svämmar lådorna över med saker. Hon leker mycket med de sakerna hon har och det finns inget hon önskar sig speciellt. 

Men hon älskar att läsa böcker och spela spel så det vore kanske något att skriva upp på önskelistan. 

På den listan vill hon även skriva upp inredning till hennes rum. 

Hon har tittat mycket på Bolibompa programmet Fixa Rummet. Det är som ett Room Service för barn. 

Så hon önskar sig en kristallkrona, himmelsäng i något snyggt tyg (inte nät), en stor tavla eller planch och hyllor att sätta på väggen. 

Kan man önska sig hantverkshjälp av någon händig släkting...? Hon vill gärna måla eller tapetsera om, men både jag och Johan är helt okunniga och har tummen mitt i handen. 

Felix önskar skrynkligt prassligt papper att bita på. 

Okej, han skulle bli väldigt glad över kläder också, i storlek 80. 

Har precis ätit några söta mandariner, clementiner eller satsumas. Vad är egentligen skillnaden? 

En rödmosig Felix i pyjamas myser i famnen på kvällen. Lilla herr Bus. 

Fars dag

Hipp hurra för alla fäder, pappor, farsor och andra manliga förebilder där ute! 

Idag har vi firat Johan stort. 

Morgonen började med att Johan fick vara med barnen själv och mysa lite. Jag gick tillbaka till sängen och hade det tråkigt några timmar i mörkret. 

Sen fick den fina lilla pappan några paket och fina blommor. 

Vardagen är tillbaka

Nu på morgonen lämnade jag Klara på förskolan igen efter att ha varit hemma i nästan två veckor. 

Förra veckan var hon dålig med feber och hosta. Då var det, om man får lov att säga så, väldigt mysigt att vara hemma med henne. Vi mös, tittade på film, pratade och lekte mycket. Dagarna flöt på och hon var ändå på bra humör för att vara sjuk. 

Den här veckan var det inte alls lika mysigt. Hon var frisk förutom lite hosta och hon var lite trött. Det var inte alls lika mysigt att vara hemma. Hon var väldigt uttråkad, ville inte vara stilla. Vi har kort sagt haft ett par ganska konfliktfyllda dagar och vi längtade efter förskolan. 

Lyckan sprutade ur ögonen på henne när hon såg sina kompisar ute på gården. I vanliga fall kan hon bli lite klängig när jag lämnar, idag var jag vatten värd och kunde inte försvinna fort nog. 

Så nu är vardagen tillbaka. Efter lämningen tar jag en promenad med Felix och Allan. Sen går vi hem och jag dricker en kopp kaffe i lugn och ro när Felix sover  i vagnen på loftgången. Lugnet brukar vara en kort stund, Felix brukar bara sova en kortis på förmiddagen. 

Vad som händer senare under dagen är olika, beror på ork och humör. Idag blir vi hemma och kurerar oss.

Bilden är inte från idag... Den är från tidigare i höstas när vi var med några  vänner vid Bögs gård. Ett friluftsområde norr om stan. 

Nya fina bilder

Felix är nu 7,5 månad gammal och är söt som socker.

I helgen var Klara på Discokalas! Hur tufft som helst. 

För två helger sen var vi och hälsade på i Järbo. Det var kul. Felix var lite gnällig men det var nog bara tänderna som spökade. Vi var ute och promenerade i det vackra vädret på söndagen. Det är svårt att förstå att det nu är november. 

Så här tokig blir man av luften på landet. 

Jag är ute och tränar så länge det går innan det blir för kallt. 

Liten är sjuk

Lilla Felixen är sjuk och dålig. 

Han har fått krupp. Han rosslar, försöker hosta och väser vid varje andetag. Igår på kvällen lät det riktigt illa. 

Sara kom över och lyssnade och tittade med sin "astma hos barn" -erfarenhet. Bara att hon kom hit lugnade mig. Efter samtal med vårdguiden åkte vi in till Huddinge sjukhus Barnakut. Där fick vi hjälp på en gång och efter lite vägning och prat med sköterskor kom en läkare och lyssnade på hans andning och ordinerade medicin. Han fick andas i en mask några gånger och ett par timmar senare fick vi åka hem igen. 

Idag är han bättre men är väldigt ynklig, mammigare än vanligt och trött. 

Usch vad läskigt det var att se honom må så dåligt. 

Men bebisar är små supermäniskor och återhämtar sig fort. 

Händelserika dagar

Igår kände jag en liten tand i Felix nederkäke. På eftermiddagen var det två små vita gryn som tittade fram. 

Idag kräktes Felix rakt på Allan. 

Den stackars hunden såg minst sagt förvånad ut. Felix hängde i bärselet och hade precis ätit när jag lutade mig lite framåt för att torka av Allan när blaffan kom farande....

Så blev det kallt

Nästan så att man glömt bort hur det var att frysa. Men så kom kylan som en klapp på kinden...

Nu börjar vi spendera mer tid i hallen. Måste komma ihåg att leta efter en snygg bänk eller pall att ha där. Att stå på huk och krångla med galonisar är inte det bästa för ryggen.

Men det är lite härligt med hösten oxå. Den klara kyliga luften, fina färger och lusten till mys.

Ett minne jag har från när jag var barn, är doften av ny overall och dunjacka. Härligt.


Annars rullar dagarna på. Johan ska åka till Prag idag, kommer hem på söndag. Idag tog jag mig lite sovmorgon då Johan gick med Klara till dagis.


Jag och Felix sover inte så bra på nätterna. Denna ständiga kamp om sömn. Nu somnar han ganska bra på kvällarna i sitt babyskydd och vaknar till vid tio tiden för lite mat. Har jag tur sover han till kl två, för att sen vakna vid halv fyra och igen vid kl sex. Då har han vaknat till några gånger där mellan när han av misstag kommit på att han ligger på mage och vill ställa sig i krypställning. Vid sex vill han ofta bajsa... För att bli oändligt trött och vill somna om. Klara brukar vakna vid sju. Puh...
Jag sover nästan sämre än när han var nyfödd. Hoppas att han lugnar ner sig snart.

Tredje kvällen

och han sover som aldrig förr. 

Jag sitter i soffan och stickar. 

Känslan går inte att beskriva. 

Jag känner mig lättare

10260 g lättare rättare sagt. 

Felix har för första gången i hans sex-månader gamla liv somnat utan ett bröst i munnen eller vaggandes i min famn.

Jag blev så trött, in i själen trött, på att agera napp åt honom.

 När han sitter hos Johan gallskriker han. Försöker vi att stoppa in en napp i hans lilla mun, spottar han ut den imponerande långt. 

Då jag har svårt för att låta honom skrika har vi inte kunnat använda oss av några sömn- metoder. Och det är väl inte så bra att börja med så här tidigt, när han ammas på natten och då får somna som han vill. 

Men något var vi tvungna att göra. För att jag inte skulle gå under. 

Vi försökte introducera spjälsängen på ett trevligt sätt. Felix fick vara där när han var glad och nöjd, och komma upp så fort han blev missnöjd. Så att han skulle förknippa sängen med ett trevligt ställe. Allt enligt tipsen från Bvc Barbro. 

Felix genomskådade oss fort, visst kan han sitta i sängen och mysa lite. Men från det till att somna där är ett allt för stort steg. Och som vi alla vet, 6 månaders bebisar går sällan. 

Ikväll bar jag in babyskyddet och stoppade ner honom där. I bilen har han ju faktiskt somnat i det. 

Till en början skrek han bara. Men efter lite mat och närhet provade jag igen. 

Han somnade!

Sen vaknade han förstås efter tre minuter. 

Men segern är min, nu vet jag att han kan. 

För att söva honom igen vaggade Johan! lite på babyskyddet och nu hör vi små snarkningar därifrån. 

Skitkul

Pojkarna busar lite på morgonen i soffan. 

Felix la av en riktig brakare med innehåll och känner sig ganska nöjd. 

Johan önskar av hela sitt hjärta att han slipper byta just den blöjan... 

Det här med sömn

Att det ska vara svårt att få en bebis att sova. 

Det som är så skönt, det man behöver för att må bra och växa. 

Felix somnar helst med ett bröst i munnen och vill gärna ha det där hela natten. Samtidigt som han vill ligga ifred. Det är lite svårt att tillgodo se detta. 

Så vi försöker få honom att somna på annat vis nu. Det går så där. 

På dagarna kan han somna i vagnen, så länge den rör på sig. Då kan han demonstrativt vända bort huvudet och somna. Det är som att han är sårad över att han inte får någon mat i vagnen, så sårad att han inte ens vill titta på mig. 

Jag vill gärna lära honom att somna själv. I sin säng. Utan gråt.  Men det är nog att ta i lite mycket. 

Vi börjar sakta och provar om han kan somna här inne utan att äta. Igår kunde jag faktiskt vagga honom i famnen till sömns. Vilken vinst. Det gick. 

Ikväll provade vi igen. Gick inte alls. 

Felix blev pigg och nyfiken av att vara uppe i famnen. Satt jag i soffan, ville han bara äta. Så klart. 

Hos Johan kunde han sitta en stund, och jag trodde faktiskt att han skulle somna. Men han kom väl på sig själv att något var annorlunda. Så han började gråta hjärtskärande som han brukar göra hos Johan och jag fick amma igen. 

Men vi ger inte upp. 

Snart kommer han att somna själv. 

Eller så får jag önska mig ett par rejäla hängbröst. Då menar jag inte de vanliga, som hänger ner till magen. Utan ett par som jag kan rulla ner i spjälsängen medan jag sitter i köket och läser en tidning. 

Här sitter han och börjar bli lite trött den lilla sötnosen. 

 

Vaccin igen

Idag var det dags för Felix andra dos av vaccin. 

Viktigt för barnen att få. Inte bara för att skydda sig själva mot jobbiga och farliga sjukdomar utan även att skydda andra. Tänk om alla vaccinerade sina barn skulle många sjukdomar kunna bli utrotade. 

Innan sprutorna skulle stickas i Felix tjocka lår vägdes han. Nu väger han 10 kg, är 69 cm lång och har ett huvudmått på 44 cm. Han ligger kvar på sin egen kurva och var enligt Bvc Barbro en stilig kille. 

Det gick bra med sprutorna och han har hittills inte visat mer symtom än trötthet. Nu ska vi inte ropa hej än men vad skönt mot förra gången. Då skrek han oavbrutet i fyra timmar. 

Hur är det med resten av familjen då? 

Klara är hemma från förskolan i veckan, hon är förkyld. Vi försöker ta det lugnt och pyssla mycket. Idag har vi ätit lunch med mormor och morfar, som passade henne en stund när Felix och jag var på Bvc. Sen har vi målat lite, klippt lite tyger, och tittar på film. 

Johan jobbar och står i. Men slutar han inte snarka så mycket på nätterna får han flytta permanent till soffan. Han reagerar knappt på mina knuffar och puttningar nattetid. Funderar på att låta honom prova sådana snarkplåster. 

Felix börjar sakta att utforska världen. 

En helg i Söderhamn

I fredags tog Johan ledigt och vi packade bilen och åkte upp till Söderhamn. 

Det gäller att planera sin körning då Felix inte är så imponerad av att åka bil. Vi kom först till Uppsala, innan han bröt ihop. Vi åt lunch på Ikea. Det var faktiskt ganska trevligt. Det var betydligt lugnare där än i Kungens Kurva. 

Sen kom vi till Tönnebro, nästan två timmar bort. Det känns som ett rekord. 

Vi åkte ut till Norrfjärd, som infödingarna kallar det. Men jag envisas med att kalla det för Gulludden, som det står på vägskylten. 

Felix var först lite avvaktande mot farmor Berit och de andra. Men det släppte fort. Efter ett tag log han mest. Den stora vagnen gjorde sig bra däruppe på grusvägarna. Felix somnade skönt av gunget. Och han fortsatte sova i den klara luften. 

Vi åt god mat på fredagen och satt ute på verandan hela kvällen. Klara sov inne i stora stugan i en våningsäng på underslafen. Johanna sov i överslafen. Hon blev Klaras nya idol i helgen. Vart än Johanna var, där ville Klara vara. Så det var ett stort äventyr att få sova med henne. 

Vi invigde babywatchen i helgen. Det har inte varit aktuellt tidigare, då Felix sovit själv i ca fem minuter, men nu sov han nästan i två timmar. Hoppas att det är en ny trend! 

Farmor, Johanna och Klara plockade blåbär på lördagen. Gott!

Försökte få till en fin bild på oss tre. Det gick så där...

Förutom god mat fick vi ett härligt väder det kändes som sommarens sista suck. Det var dryga tjugo grader hela helgen. 

Johan fiskade mycket. Han mumlade något om en storgädda och sprang ner till bryggan titt som tätt. 

Han fick en fisk på hela helgen och den var för liten och fick hoppa i igen. Klara metade. Men det nappade för dåligt för att hon skulle förstå tjusningen med det. 

Jag snörde på mig löparskorna i lördags och bestämde mig för att ta ett långpass på landsvägen. Det blev 7.8 km. Det är jag väldigt nöjd med. Jag ska springa tjejmilen 7 september och nu känns inte en mil så lång längre. 

Efter löpningen hoppade jag i havet. Andra gången på hela sommaren. De andra badade också. Klara simmade runt med sina puffar och igen immat cyklop när vi andra doppade oss i omgångar.   

I söndags passade jag på att träna lite styrka på gräset. 

Värmde upp med lite yogaövningar för att sträcka ut mina stela höfter. Sen körde jag en överkropps-cirkel: armhävningar, rygglyft, plankan, dips från en stol och bergsklättrarplanka. 45 sek träna och 15 sek vila. 

Det är något speciellt med att träna utomhus, jag orkar lite mer och blir extra glad efter passet. 

Helgen gick fort och på förmiddagen på söndagen packade vi ihop oss med en rasande fart. 

Bilresan hem gick bra. Vi kom första etappen ända till Gävlebro. Och andra etappen kom vi hela vägen hem på. En del gnäll och skrik men hanterbart. 

Det var en skön helg. God mat och dryck (för vissa mer än andra). Det blir alltid extra gott när man är ute i stugan. 

Vi träffas inte så ofta, men när vi väl gör det blir det till umgås intensivt i ett par dygn. 

Fem månader!

Den här något suddiga bilden visar Felix absolut roligaste sak att göra just nu: Bita, gnaga, gnugga tandköttet mot ett finger. 

Det går an så länge inga vassa tänder har kommit. 

Idag blev vår lille kille fem månader! Hurra! 

Det firar vi med en liten förkylning. Nu håller vi tummarna att den går över fort.  

Vilken dag!

Vi har haft en härlig dag. Det kan ha varit årets varmaste. 

Åkte in till Gamla Stan och åt god lunch. Galet dyr, men men. 

Träffade en kollega från jobbet med familj. Fikade lite granna. Passade på att mata bebisarna, och fylla på med vatten innan vi gick ner mot strömkajen. 

Där hittade vi en bra plats i skuggan och hängde ett tag...

Innan paraden kom! 

Hurra! Pride Festivalens parad! 

Vi vinkade, sjöng, dansade,skrattade , grät ett par tårar av sorg och sen av stolthet. 

Det är ta mig tusan härligt att få släppa loss och bara känna kärleken. Alla är olika och lika bra är det, för vad trist det vore om vi alla var likadana. 

När vi var trötta i benen och i skrattmusklerna hoppade vi på tuben och åkte hem. 

En till kollega kom över och vi fikade (igen) och grillade nere på gården. 

Barnen lekte och vi vuxna pratade och mös i den ljumma kvällen. 

Nu sover alla och är så glada över dagen. Att få vara med vänner och barn och fira Pride är inte en rättighet för alla. Men det borde det verkligen vara. 

Hoppas att Klara tar med sig det när hon blir äldre, att man måste värna om allas lika värde. 

http://mobil.svd.se/c.jsp;jsessionid=B57224DA07BC44D3BBBB79C3E0976C4F.rocco4?cid=25968641&rssId=&item=http%3a%2f%2fwww.svd.se%2f%3fservice%3dmobile%26amp%3barticleId%3d8396242%26amp%3bnew%3dtrue

Felix fyra månader

Nu är Felix fyra och en halv månad och är en glad kille.
Han är inte så förtjust i att ligga på mage några längre stunder. Men när han gör det så lyfter han upp hela bröstkorgen på raka armar, när han inte orkar mer dyker han rakt ner i mattan och smaskar på händerna. När han lägger ner huvudet jobbar han med benen istället, han rör dem i kryprörelser. När han orkar lyfta upp den runda magen kommer han nog krypa iväg med en väldig fart.
Han har rullat från mage till rygg några gånger, men det var nog inte med flit.
När Felix ligger i babygymmet slår och griper han i leksakerna och försöker smaka på alla han ser.

Nu har han fått en egen matstol med tillhörande bord, vilken lycka. Nu kan han sitta med när vi äter och banka med leksaker i bordet. Det roligaste att leka med är bakmåtten, som skramlar bra.

Vi har gett honom små smaksensationer. Han får smaka på vår mat, tuggad eller mosad. Han får smaka på allt, i små små mängder för att få känna så mycket swmaker som möjligt. Han har fått mild havregröt, som smakportion. Det tyckte han var väldigt gott och ville gärna äta mycket, även om det mesta kom utanför munnen. Han vägrar att dricka ur flaska, bröstmjölk som ersättning. Så jag har inte fått så mycket tid för mig själv, som jag hade kunnat önska.Johan kan inte mata alls just nu och det tycker även han är trist. Nappen spottar Felix ut med ett skratt, det är verkligen inget han vill ha. Han använder mig som napp, helst hela kvällarna genom.

Felix älskar att leka med Klara. Så fort hon dyker upp, skrattar han högt. Även om Klara kan vara lite intensiv och högljudd i leken, gillar Felix att vara med henne. När han ligger själv och jag ska göra frukost eler något annat och han blir lite otålig kommer Klara gärna till honom och får hon på bra humör. Det är härligt att se.

Vi var på Bvc för ett tag sen, han går upp i vikt som han ska och följer sin kurva bra. För två veckor sen vägde han 9100 g och var 67 cm lång.
Nu har han storlek 74. Byxor behöver var i stretch, killen har väldigt stadiga lår.

Vips

så har några veckor gått...

Sommaren har varit härlig, och än är den inte slut! 

Johan har börjat jobba igen och Klara har gått några dagar på sommarförskolan. 

Felix är numer en glad och nyfiken bebis. Skriker gör han korta stunder när han är trött. Det är stor skillnad mot hur det var i början av sommaren. 

På ett sätt väldigt skönt att han är större, lugnare och gladare. Men det är också lite sorgligt att tiden går så fort. Det gäller att hinna njuta av nuet, även om det är jobbigt ibland. 

Första resan

IFörra helgen åkte vi till Järbo. Det var Felix första längre resa. 

Vi åkte hem till Ulf och Ewa i fina Järbo. Måste erkänna att jag var nervös innan för hur det skulle gå. Hur resan skulle gå och hur Felix skulle vara. Om det bli mycket skrik. 

Det gick över förväntan.

På lördagen firade vi Johans farmor Astrid som fyllt 90 år. 

Det var kul att träffa henne. Även om det skar i hjärtat att se henne ha åldrats så mycket på kort tid. 

Efter kalaset blev vi bjudna på trerätters hemma i Järbo. Johans syskon med respektive var också där. Det var mysigt. 

På söndagen åkte vi till Gävle, hem till Camilla och Rickard. Vi fikade och åt pizza. De hade det väldigt mysigt i deras lilla lägenhet. 

På kvällen fick jag lite egentid. Snörde på mig gympaskorna, pluggade i hörlurarna och gick ut på en rask promenad. Som efter ett tag blev en joggingrunda. 

Oj vad det var skönt! 

Det gick långsamt och jag lyssnade på kroppen. Det kändes så himla skönt att få jogga på mjuka grusvägar och känna doften av blommor i kvällsljuset. 

På måndagen åkte vi på utflykt till Högbo. Som man uttalar höggbo... 

Vi matade kaniner och getter med gräs. Åt lunch vid den gamla kvarnen.  

Matade änderna med 'gammalt' bröd. Promenerade runt i lekparken. 

Skyndade till bilen när åskmolnen tornade upp sig. Och vi klarade oss precis från regnet. 

På tisdagen åkte vi in till Sandviken och fikade lite. Handlade lite kläder till den lilla pojken som växer så det knakar. 

Klara var väldigt imponerad av att farfar Ulf hade så många kompisar som han hälsade på. Populär farfar. 

Jag och Ewa åkte till Owes fyndlager i Valbo. Där hittade vi väldigt fina barnkläder. 

Johan var hemma med barnen. Det gick så där, jag var borta lite för länge för Felix smak... Men men. Någon gång måste vara den första att vara utan sin mamma en stund. 

På onsdagen åkte vi hem till Stockholm igen. 

Det var härligt att vara på semester hemma hos Ulf och Ewa. Vi blev så omhändertagna.  

Bara att vara på landet är skönt. Att kunna gå ut och gå en sväng och gå förbi åkrar, ladugårdar och betande kor. Sen att inte behöva laga mat eller städa är så himla lyxigt. 

Klara njöt av varje stund med Ewa och Ulf. 

 

Felix sov gott ( i allafall ibland)

Klara hittade en kompis i grannhuset. 

Felix 3 månader!

Idag fyller Felix tre månader! Hurra! 

Det är nu det vänder, vilken dag som helst.. 

Magen är bättre, men fortfarande bökig. Jag tog bort den bubbliga maten ut min kost. Efter lite forskande på nätet förstod jag att jag har haft för mycket mjölk. När Felix har ammat har han fått i sig så mycket av den tunna första mjölken och inte orkat dricka mer och få i sig den fetare mjölken som kommer i slutet av varje amning. Det har resulterat i att han har velat äta en gång i timmen. Och varit väldigt dålig i magen, bajset har varit grönt och skummande. Så klart har han varit väldigt orolig och gnällig. Det har jag tolkat som att han behövt äta och då har han stimulerat mjölkproduktionen ännu mer, vilken ond cirkel. 

Nu får han amma från samma sida flera gånger i följd, blockamma kallas det. 

Vilken skillnad det blev på bra några dagar. Nu kan det gå nästan tre timmar mellan målen. Men vanan är att äta varannan timme, dygnet runt, och den vanan sitter i än. 

Igår var vi på Bvc i Liseberg igen. Det var dags för Felix första dos med vaccin. Innan sprutorna var det dags för vägning och mätning. Alltid lika spännande. 

Nu väger han 7,7 kg och är 63 cm lång. Bra jobbat! Behöver jag säga att han ligger i överkant på kurvorna. Men som Bvc sköterskan Barbro säger, helammas man kan man inte väga för mycket. :) 

Igårkväll reagerade han kraftigt på vaccinet. Han fick feber och skrek otröstligt i flera timmar. Det var hemskt. 

Idag är han fortfarande lite varm och verkar ha närmare till gråten än vanligt. 

Vi trotsade gråten och åkte på utflykt till Sigtuna. Vi åt god lunch, promenerade längs stranden och avslutade med en glass. 

Det blev en bra dag i sommarvärmen. 

Glömde nästan skriva vad Felix kan göra nu när han är tre månader. 

Han ler så fort han ser ett glatt ansikte. Ibland kommer det ett bubblande skratt och gurglande läte. Han skrattar när man busar med honom eller kittlar honom. Han är killig på låren och magen. 

Han försöker ta saker han har framför sig, ibland lyckas han ibland boxar han bara till det han ser. Han tittar och följer blicken efter ljud han hör. Han kan inte vända sig än. Men snart får han nog till det. På skötbordet är han som mest rörlig och sprattlar och sprätter, nu måste man hålla en hand på honom hela tiden. I badet viftar han med armar och ben så att vattnet stänker. Men han ser inte helt bekväm ut i vattnet, han ser mest förvånad och lite stressad ut. Det är nog ganska läskigt att helt plötsligt bli nedsänkt i vatten och inte veta vad det är. 

 När han ligger på mage lyfter han starkt på huvudet, lite vingligt, och tittar sig omkring. Han drar in benen under sig, så att det ser ut som att han vill krypa. 

Hur sover han då? Denna ständiga fråga. På dagarna sover han något längre pass på ca två timmar annars blir det många korta stunder. Till kvällen sover han bättre, men det är svårare att få honom att sova. Det blir mycket bärande. När han har somnat på kvällen sover han ofta ett pass på nästan fyra timmar. Men i någons famn eller bredvid i sängen. Ligger han själv vaknar han på några minuter. Resten av natten är oftast lugn, han sover och äter var annan timme. Jag ligger ner och ammar på nätterna och slumrar under varje matning. Tur att det går att göra det, annars hade jag varit en vandrande vålnad. 

Sköna söndag

Vi har haft en härlig dag ute i solen i Nyckelviken. 

Vi fikade lite i herrgården. Lekte i lekparken. Tittade på en del djur. Men mest strosade vi mest runt och bara njöt.

 

Klara fick rida på en fin ponny som hette Rufus. 

Vattnet var väldigt inbjudande, men var väldigt kallt. 

Vi avslutade dagen med en god pizza i Svandammsparken. 

Snart är det semester på riktigt. Johan jobbar bara tre dagar till, sen har vi sommarlov. Johan har fyra veckor ledigt och Klara ska vara hemma i sex veckor. Det är en väldigt lång tid. Om sätter det i relation till hur länge Felix har varit här, elva veckor... Det ska bli kul att dela bebisvardagen med Johan. 

It was a bööömb

I söndags när det var så varmt, satt jag och Johan i soffan i godan ro. 

Sen fick vi båda hjärtat i halsgropen av en smäll. Den kom från uterummet/syrummet. Först trodde vi att det var någon som skjutit in genom ett fönster. Jag tog barnen under mina armar och Johan sprang modigt ut för att kolla. 

Det visade sig vara en liten liten gasflaska som sprängts. En flaska från Allans anti-skall halsband (som vi inte använt än) som sprängdes utav värmen i rummet. Flaskan låg i en kartong och inte direkt i solen. Kartongen var det bara smulor kvar av. Mina mönsterpapper var trasiga och det värsta av allt var att sekretären allt låg i fick baksidan förstörd. 

Tänk om kartongen legat fritt och sprängts, då hade nog ett fönster gått sönder. Eller ännu värre om vi varit därute när det hände... 

Nu blir det ju en bastu därute och vi hade fått nog av värmen under dagen... 

5 -års kontroll

Hur gick det då hos Bvc sköterskan Barbro? 

Det gick väldigt bra.

Barbro var sitt lugna vanliga jag, som fick Klara att öppna upp och slappna av. 

Först pratade hon om hur det var på förskolan och med kompisarna. Jag fick svara på en del frågor om Klaras utveckling. Efter det mysiga samtalet var det dags för vägning och mätning. Klara är 113 cm lång och väger 20,5, hon följer sin kurva väldigt fint. 

Sen var det dags för synkontroll. Där var det lite skillnad mellan ögonen, svårt att veta om det är för att det var svårt att sitta still eller om det var synfel. I augusti ska vi till en ögonläkare för att utreda mer. 

Sen kom det vi pratat väldigt mycket om, vaccination. Spruta i armen. 

Lite spännande och lite läskigt. Det var en tapper Klara som satt i mitt knä, blickstilla och utan tårar. Puh. 

Jag berättade hur dåligt det var på Telefonplans Bvc och frågade om Felix fick gå hos Barbro. Hon skrev in honom på en gång och så var det klart med det bytet. Skönt. 

Barbro tittade och pratade mer med Felix under det besöket, som ändå handlade om Klara, än den andra sköterskan gjort på alla våra besök. 

Vi åkte och åt en glass som belöning. 

Felix sov i bilen en liten stund, hurra. Vi håller på att träna honom lite i bilen.  Nu har vi åkt några gånger utan skrik. Det känns väldigt skönt. 

Hans mage är väldigt bökig just nu. Han pruttar massor och han har svårt att komma till ro. Det blir väldigt mycket skrik på eftermiddagarna. Nu har jag tagit bort en del ur kosten för att se om det kan hjälpa. Det som rykt är; bubbelvatten, mjölk med laktos, frukostyoghurt med müsli, fler koppar kaffe än en ( kan inte ta bort helt, då avlider jag...) pruttiga grönsaker slutar jag med oxå. 

Har börjat med Minifom-dropparna igen. De ska ta bort eller kapsla in gaserna hos honom. 

Nu hoppas vi på resultat.