Åkte in till Gamla Stan och åt god lunch. Galet dyr, men men.
Träffade en kollega från jobbet med familj. Fikade lite granna. Passade på att mata bebisarna, och fylla på med vatten innan vi gick ner mot strömkajen.
Där hittade vi en bra plats i skuggan och hängde ett tag...
Innan paraden kom!
Hurra! Pride Festivalens parad!
Vi vinkade, sjöng, dansade,skrattade , grät ett par tårar av sorg och sen av stolthet.
Det är ta mig tusan härligt att få släppa loss och bara känna kärleken. Alla är olika och lika bra är det, för vad trist det vore om vi alla var likadana.
När vi var trötta i benen och i skrattmusklerna hoppade vi på tuben och åkte hem.
En till kollega kom över och vi fikade (igen) och grillade nere på gården.
Barnen lekte och vi vuxna pratade och mös i den ljumma kvällen.
Nu sover alla och är så glada över dagen. Att få vara med vänner och barn och fira Pride är inte en rättighet för alla. Men det borde det verkligen vara.
Hoppas att Klara tar med sig det när hon blir äldre, att man måste värna om allas lika värde.
http://mobil.svd.se/c.jsp;jsessionid=B57224DA07BC44D3BBBB79C3E0976C4F.rocco4?cid=25968641&rssId=&item=http%3a%2f%2fwww.svd.se%2f%3fservice%3dmobile%26amp%3barticleId%3d8396242%26amp%3bnew%3dtrue
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar